Tobaksindustrins innovationer – en utmaning för politiken

Tobaksindustrin skapar hela tiden på nya produkter och hittar nya vägar för att marknadsföra och locka unga användare. Det ställer krav på politiker att stifta lagar som skyddar både mot dagens och mot morgondagens produkter. Det var ett återkommande tema bland talarna på årets LUFT-konferens. 

LUFT-konferensen, som arrangeras av TPLR, nätverk för tobaksprevention i landets regioner, har som syfte att sprida kunskaper, dela erfarenheter och motivera alla som arbetar tobaksförebyggande. Årets tema var Tobakens påverkan på hållbarhet i ett barn- och framtidsperspektiv.

Konferens sändes digitalt, från Helsingborg, men talarna var med på länk från olika platser i Sverige, övriga Norden och USA. Trots att talarna arbetar med så olika saker och är geografiskt spridda fanns ett återkommande tema i deras tal: Det går aldrig att luta sig tillbaka och tro att arbetet är färdigt. Tobaksindustrin hittar ständigt nya vägar.

Dagens första exempel kom från Washington. Patricia Lambert, vice ordförande i organisationen Tobacco Free Kids, pratade om hur tobaksbolag kommer undan förbudet mot marknadsföring, som är inskrivet i Tobakskonventionen. Hon berättade att tobaksindustrin lägger ner nästan en miljon dollar i timmen i marknadsföring av tobaksprodukter. En del av det sker nu genom sociala media; youtube, twitter, instagram, facebook  och så vidare. Unga snygga människor lägger upp bilder på sig själva med olika tobaksprodukter, som de använder eller bara råka ha liggande bredvid sig. Dessa bilder har hashtags som gör att de interagerar med andra och att bilderna sprids. Med hjälp av forskare har Tobacco Free Kids följt användningen av 123 hashtags.

– Dessa bilder har setts 8,8 miljarder gånger i USA och 25 miljarder gånger i hela världen, säger Patricia Lambert.

I anonyma intervjuer har influencers berättat om möten med företrädare för tobaksbolag. De har fått betalt för att ta dessa bilder, och fått tips på hur bilderna ska tas, vid vilken tidpunkt och vilka hashtags de ska använda. Tobacco Free Kids jobbar nu på olika sätt med att hindra marknadsföringen i sociala media. 

– Vi sprider information om att tobaksindustrin använder sociala media på det här sättet. Vi går den juridiska vägen och försöker stoppa bolagen när de bryter mot bestämmelserna mot marknadsföring. Vi har själva kontakt med influenser på sociala media som säger nej till tobaksprodukter och vi försöker påverka företagen inom sociala media, säger Patricia Lambert.

Sociala media driver på
Många andra talare kämpar med samma sak. I Norge har cancerorganisationen Kreftforeningen
låtit göra en undersökning av sociala media. Den visade att många unga nås av marknadsföring av tobaksprodukter, trots att både direkt och indirekt reklam är förbjudet i Norge.

– Det finns behov av en precisering i lagen om att reklamförbudet också omfattar sociala medier, säger Kristin Byrkje specialrådgivare på Kreftforeningen.

På Island förbjöds tobaksreklam på 70-talet. Man var bland de första i världen med förbud.  Men trots det kan en populär rappare göra reklam för vitt snus på sin blogg och en populär poddcastare, dr football, uppmana flera unga att pröva vitt snus.

I det isländska fallet är vitt snus en produkt som inte är reglerad, till skillnad från e-cigaretter och cigaretter. Användningen av e-cigaretter och cigaretter har minskat kraftig, medan användningen av vitt snus ökat kraftigt.

– I åldersgruppen mellan 18 och 24 år använder var fjärde man och var femte kvinna vitt snus. Det här är verkligen skrämmande siffror, säger, generalsekreterare Gudlaug Gudjónsdóttir, huvudstadsregionens cancerförening i Island. 

I Sverige är vitt snus inte heller reglerat. Non Smoking Generation har i en undersökning kunnat visa vilken stor roll sociala media spelar i marknadsföring av det vita snuset. Enbart British American Tobacco har marknadsfört sin nikotinprodukt Lyft på Instagram i betalda samarbeten med minst 13 olika influencers. Samtidigt har andelen unga som prövat vitt snus ökat. 2019 hade sju procent mellan 14 och 18 år testat, 2020 var det 19 procent.

Forskningen halkar efter
Vitt och tobaksfritt, får många att tänka att det inte är så farligt. Men nikotinet i produkten kommer från tobaksplantan och det är långt ifrån ofarligt. Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet, forskar kring hur nikotin påverkar användaren.   

– Även om vi inte först behövde den här substansen, så påverkas hjärnan och hela vår kropp så att vi börjar behöva den. Även om snus är hälsosammare än vad det är att röka så betyder det inte att det är riskfritt.

Hon tycker att det är frustrerande att produkter, som vitt snus, släpps på marknaden och att forskningsresultaten om dess farlighet kan komma flera år efter.

– Hur kan det vara så? Ska vi inte göra forskningen först innan vi släpper de här produkterna fria till våra unga. Det känns felvänt tycker jag.

Magnus Lundbäck docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och läkare vid Danderyds sjukhus håller helt med.

– Det tar åtskilliga år innan vi från forskningssidan har hunnit komma ikapp. Man hittar på nya produkter precis hela tiden. Vi var bland de första i världen att publicera studier på människa och e-cigaretter 2016. Nu kommer heated tobacco products och nu är vi på noll där.

I Sverige är den statliga utredningen Hårdare regler för nya nikotinprodukter ute på remiss. Josefin P Jonsson, Enheten för Tobaksprevention, Folkhälsomyndigheten, hoppas att det så småningom ska komma en ny lag där samhället kan erbjuda skydd mot nya farliga produkter.

– En utmaning med nya lagen är vilka produkter den ska omfatta. Flera har varit inne på att det har varit en explosiv produktutveckling. Då behöver man ha en så pass allmängiltig reglering att den tar höjd för nya produkter som vi kanske inte vet finns på marknaden idag.

100 miljoner liv till spillo
Historiskt sett har beslutsfattarna varit saktfärdiga på ett förödande sätt, förklarar Maria Nilsson, professor vid institutionen för epidemiologi och global hälsa, vid Umeå universitet. Tobakskonventionen kom år 2005 men redan 50 år tidigare fanns de vetenskapliga bevisen för att tobak leder till risk för förtida död och sjuklighet. Redan då hade konventionen behövs, menar Maria Nilsson.

– Denna saktfärdighet har kostat 100 miljoner människoliv, säger hon.
 
Kommer saktfärdigheten att bestå? Gabriel Wikström, tidigare minister för folkhälso- och sjukvårdsfrågor, och nu samordnare för Agenda 2030, anser att tobaksfrågan skiljer ut sig från andra. Det finns så goda möjligheter att agera.

– Många politiska frågor känns olösliga, men detta är faktiskt någonting som vi kan göra någonting åt. Om man bara gör rätt insatser och är tillräckligt ihärdig.

För att lyckas krävs både internationellt och nationellt arbete. Gabriel Wikström upplever att många politiker i Sverige  inte tror att de har opinionen med sig för att driva hållbarhetsarbete. Det gäller klimatet och det gäller folkhälsofrågor.

– Det är en situation som måste förändras. Jag hoppas att det sker i samband med nästa val, att det blir ett hårdare tryck på politikerna att driva de här frågorna.

I sin roll som samordnare av Agenda 2030 lägger han stor vikt vid folkhälsoarbetet och att det måste utvecklas till ett sammanhållande system. Utöver lagregleringar ser han ett samlat folkhälsoarbete som det allra viktigaste i tobaksfrågan.

– Vi skulle behöva mer av främjande och förebyggande insatser i vårt land. Det finns kommuner, aktörer och regioner som har lyckats väldigt väl, men det finns egentligen inte någon sammanhållning mellan de politiska nivåerna. Det är precis det som skulle behöva skapas.

I det arbetet kommer Gabriel Wikström att ha ett barn- och ungdomsperspektiv. En anledning är att barn- och ungdomsinsatser kräver engagemang från många olika aktörer på olika politiska nivåer. Det finns också andra skäl till att fokusera på barn- och unga. 

– Det ger effektiva insatser och det är ofta lättare att hitta bred samsyn mellan olika partier i just barn- och ungdomsfrågor.

Gabriel Wikström hoppas om några månader kunna presentera ett par initiativ som är början på ett folkhälsosystem med utgångspunkt hos barn- och unga.